Blogguppgift E: The Elements of Journalism

The role of the press, then, in this new age is to answer the question ”Where is the good stuff?”[…] For truth to prevail, journalists must make clear to whom they owe their first loyalty.

Citatet ovan är hämtat ur ”The Elements of Journalism – What Newspeople Should Know and the Public Should Expect” av Bill Kovach och Tom Rosenstiel. Boken blev till som ett resultat av arbete i nätverket ”The Committee of Concerned Journalists” där några av USA:s mest inflytelserika journalister gemensamt funderar över vad som egentligen kännetecknar god journalistik.
Bland annat har de formulerat tio grundläggande principer som kännetecknar viktig journalistik och som ska kunna fungera som ett rättesnöre i den journalistiska vardagen.

1. Journalism´s first obligation is to the truth.
2. Its first loyalty is to citizens.
3. Its essence is a discipline of verification
4. Its practitioners must maintain an independence from those they cover
5. It must serve as an independent monitor of power.
6. It must provide a forum for public criticism and compromise
7. It must strive to make the significant interesting and relevant.
8. It must keep the news comprehensive and in proportion
9. Its practitioners have an obligation to exercise their personal conscience
10. Citizens, too, have rights and responsibilities when it comes to the news.
    

I ditt femte och sista blogginlägg på kursen ska du reflektera kring journalistikens uppdrag. Från vem eller vilka kommer uppdraget? Vilka hot finns mot att uppdraget ska kunna utföras?
Relatera gärna till dina egna tankar och erfarenheter, men jag vill att det i ditt inlägg ska märkas att du har läst boken och att du ”hämtar näring” utifrån läsningen.
Som inspiration uppmanar jag dig den här gången att lyssna på två olika upplagor av P1-programmet Publicerat, dels från 2008-02-16 med medieforskaren Gunnar Nygren, dels från 2008-03-01 med den brittiske journalisten Nick Davies.
Båda programmen hittar du här:
http://www.sr.se/sida/laddaner.aspx?programID=2792

Blogguppgift D: För senaste nytt – glöm journalistiken?

När stora världshändelser inträffar är informationssuget stort. Det märks inte minst på de traditionella mediernas webbplatser där trycket ökar enormt.
Men förutom gammelmediernas (som de ibland kallas) rapportering så blir det allt tydligare att de s.k. sociala medierna får en betydande roll. Det handlar om att internetforum, bloggar, wikier och så vidare tar plats som snabba nyhetsförmedlare från platser där något händer – ofta långt innan journalisterna hinner dit. Tanken är att många människors små pusselbitar av verkligheten kan skapa en bättre bild än de få professionella reportrarnas rapportering.
Det senaste exemplet är terrorattackerna i Bombay i veckan där man kan få ögonblicksbilder och direktrapportering via exempelvis Twitter. På bloggen ”Same same but different” finns en lista över hur händelserna i Bombay bevakas av sociala medier. Ta en titt!
I ditt fjärde blogginlägg ska du fundera kring vilken betydelse de sociala medierna har och kan komma att få för den traditionella journalistiken. Vad innebär utvecklingen för medborgarna/nyhetskonsumenterna? Vad händer med begrepp som objektivitet och neutralitet? Och hur bör gammelmedierna förhålla sig till utvecklingen? Finns det risk att de blir utkonkurrerade?
Som vanligt ska ni få några länktips som bör kunna ge lite inspiration och kött på benen:
Artikel ur Internet World:
http://www.idg.se/2.1085/1.119368

Artikel på debatt- och nyhetskommentarsajten ”Newsmill”:
http://www.newsmill.se/artikel/2008/11/20/arets-viktigaste-journalistik-bedrevs-inte-av-journalister

Martin Jönssons blogg på Svenska Dagbladet:
http://blogg.svd.se/reklamochmedier?id=5395

Bloggen ”Bitform”:
http://www.bitform.se/2008/social-media-journalistikens-raddning/

Blogginlägg C: Journalistik som tar plats

Antalet tecken sticker snabbt iväg när man har en bra historia att berätta.
Många journalister väljer därför att presentera resultatet av sitt journalistiska arbete i ett lite rymligare format: som bok. I början av terminen fick du i kursguiden en lista med ett antal journalistiska böcker inom olika ämnen.
I ditt tredje blogginlägg ska du utgå från en av böckerna i listan (eller så många som du har läst!). Skriv en recension där du har dina övriga kurskamrater som målgrupp. Låt inte referatet av själva innehållet ta för stor plats utan fokusera också på hur du tycker att författaren/reportern hanterar den journalistiska formen. Vad kan man säga om det skönlitterära kontra det dokumentära sättet att uttrycka sig på? Hur ska dessa böcker benämnas: litterär journalistik eller journalistisk litteratur? Fördelar/nackdelar med journalistik i den här formen? Kan man ha samma krav på sanning, källkritik och etik? Är det något särskilt du uppskattar, eller vill ifrågasätta?

”New journalism” är ett begrepp som i bland används för att beskriva den här typen av journalistik – läs gärna mer om begreppet. Följande artikel av Jan Gradvall i Sydsvenska Dagbladet tror jag kan vara intressant:
http://sydsvenskan.se/kultur/article135886.ece

Även Anders Sundelins essä i DN tar upp New Journalism – och ifrågasätter om den är så ny …
http://www.dn.se/DNet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=690909

Den här ”understreckaren” i Svenska Dagbladet bör också kunna ge näring till ert inlägg:
http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/artikel_181077.svd

Blogguppgift B: Namnpublicering eller ej?

Den senaste tiden har det varit mycket diskussion om etiken kring olika publicistiska beslut. Några tidningar har valt att publicera namnet på den tyska kvinna som anklagas för att ha mördat två barn i Arboga, medan andra hävdar att en sådan publicering inte är relevant.
I princip alla svenska medier publicerade namn och bild på den 22-åring som förra veckan sköt ihjäl flera skolkamrater i finska Kauhajoki.
Spelregler för press, tv och radio, är en pressetisk regelsamling som branschen själv har tagit fram. De är alltså inte på något sätt juridiskt tvingande, men tidningar, radio och tv har åtagit sig att följa dem. Sverige har ju en mycket långtgående tryck- och yttrandefrihet, och branschen vill även fortsättningsvis undvika reglerande lagstiftning genom att själv tar ansvar för att handla etiskt (även om det juridiska ramverket är mycket generöst).
I Sverige är det stor skillnad på hur granskningen av pressen respektive etermedierna går till. Radio och TV efterhandsgranskas av statliga Granskningsnämnden för TV och Radio som utifrån bolagens sändningsavtal och Radio- och TV-lagen avgör om medierna följer det uppsatta regelverket.
Pressen däremot granskar ”sig själv”. Allmänhetens pressombudsman (PO) och Pressens Opinionsnämnd (PON) är, på samma sätt som spelreglerna, inrättade av den egna branschen för att hålla rent i eget bo och fungerar som en ”hedersdomstol” utan juridiska sanktionsmöjligheter. Tidningarna har åtagit sig att inte bara följa spelreglerna utan också rätta sig efter de beslut som PO och PON fattar, vilket bland annat innebär att en tidning som klandras ska publicera PON:s utlåtande.

I ditt andra blogginlägg ska du fundera kring mediernas spelregler, och kanske namnpublicering i synnerhet. Läs spelreglerna noga och titta även på följande redaktionsdiskussion på Aktuellt (Aktuellts öppen redaktion), dagen efter skolskjutningen i Finland: http://svt.se/svt/play/video.jsp?a=1256468
Vilka argument finns för och emot namnpublicering i allmänhet och i exemplen från Finland och Arboga i synnerhet? (Har du andra exempel som är intressanta att diskutera – Hagamannens identitet exempelvis?) Var går gränsen för allmänintresset och hur ska man egentligen definiera allmänintresse?
På PO:s hemsida kan du hitta ärenden som opinionsnämnden har behandlat, exempelvis om namnpublicering. Ta gärna upp något ärende du hittar och reflektera kring om du tycker att opinionsnämndens bedömning är korrekt – har rätt nivå av klander använts? (PON kan besluta om tre grader av klander mot tidningen: Att den har åsidosatt, brutit eller grovt brutit mot god publicistisk sed).

Här är ytterligare några intressanta länkar som borde inspirera och ge bakgrund till ditt inlägg:

"Medier oeniga om namnpublicering", DN 2008-04-16
"Att inte publicera namn kan underlätta mord", DN Debatt 2008-04-15
"Underbetyg åt Sverige i studie om pressetik", DN Debatt 2005-09-26
"Namnpublicering delar redaktörer", Resumé 2008-08-26

Blogguppgift A: Är du en nyhet, lille vän?

Den amerikanske journalisten och tvåfaldige Pulitzerprisvinnaren, Walter Lippman, var en av de första som gjorde en allmän definition av nyhetsbegreppet.
Redan 1924 förklarade han att det viktigaste var att journalisten trodde på respons från publiken, för att en händelse skulle klassas som en nyhet. Kravet var att nyheten väckte känslor hos mottagaren och gav läsaren möjlighet att känna igen sig.
Frågan är om Lippmans tankegångar kan förklara varför journalister värderar människoliv olika högt, beroende på var i världen en händelse inträffar. Det mediegranskande P1-programmet ”Medierna” konstaterar nämligen att amerikanska katastrofer betraktas som åtta gånger ”viktigare” än asiatiska?
I programmet i lördags försökte "Medierna" få svar på hur New Orleansbornas oro för orkanen Gustav så totalt kunde dominera nyhetsförmedlingen, samtidigt som översvämningen i Indien drabbade miljontals och jordskalvet i Kina gjorde hundratusentals människor hemlösa.

I din inledande blogguppgift ska du börja med att lyssna på programmet ”Mediernas” sändning (6/9-08, reportaget om nyhetsvärdering sänds de sista tio minuterna). Du hittar programmet via ”Mediernas” podradiosida, där du kan ladda hem filen eller lyssna direkt:
http://www.sr.se/cgi-bin/P1/program/laddaner.asp?ProgramID=2795
Vad tänker du när du hör inslaget? Vilka förklaringar finns till att nyhetsvärderingen ser ut som den gör? Är det rimligt eller inte att orkanen Gustav fick så stort utrymme?
Var också lite extra observant på nyhetsförmedlingen under de kommande dagarna – kan du hitta andra exempel på att världen skildras i skeva proportioner? Eller hittar du goda exempel på värderingar av verkligheten i nyhetsfloden? Är det skillnad mellan olika medier?
Vill du fördjupa dig så kan jag rekommendera läsning av forskarna Hvitfelt och Galtung som båda har tittat närmare på nyhetsvärderingens värld.

Som inspiration kan du även kolla följande länk som leder till artiklar med tema nyhetsvärderingar, publicerade i Göteborgsposten.
http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=901&a=422193
http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=901&a=251252

”Tidningen i skolan” är en organisation som också kan vara till hjälp:

http://www.tidningeniskolan.com/lop.jsp?c1=1662&c2=1666&c3=1668

Journalistikens mening och mål

"I mina ögon är den ideala journalistiken en kanal för allmänheten med uppdrag att avtäcka sanningen. Det är allmänheten som är målgruppen, och det är också från allmänheten som detta uppdrag, denna mission, kommer från. Att det här uppdraget genomförs på ett korrekt sätt betyder allt. Det handlar om ett ömsesidigt förtroende. "

Citatet kommer från ett blogginlägg skrivet av en student på en journalistikkurs vid Karlstads universitet under våren 2008. Studenten talar om nödvändigheten av ett ömsesidigt förtroende mellan medierna och publiken - och det är säkerligen en fråga som lär diskuteras även på höstens upplaga av journalistikkursen.

Under kursens gång kommer studenterna att blogga om olika journalistikrelaterade frågor - länkarna till deras bloggar finns på den här sidan. Tveka inte att kommentera inläggen eller att skicka med tankar och tips inför de framtida journalistiska utmaningarna.